Vi bad feministen, filosofen och författaren Hélène Cixous att skriva om män, och fick en rasande text om män-männen.Män? Vad jag är trött på att se alla dessa män-män på tv, så många män-som-gör-män på order av alla regeringar, så många styva fallosmän, uppblåsta, beväpnade och draperade i schabrak; de kommer ur sina grottor och tar mikrofonen för att vråla med sina ännu blodiga käftar. Jag är trött på modermördar-män, som efter tio tusen år ännu fortsätter att döda sina mödrar.[vc_single_image image=”211″ block_size=”full”]Så jag stänger hellre av tv:n och söker upp alla de olika sorters män som befriats från den fallokratiska imitationen, som rymt ur definitionernas fängelse. Dessa kraftfulla skapelser, feminint milda, mångtaliga och blandade, som är förälskade i livet och dess källor. Jag känner många av dem, de är känsliga utan rädsla för att känsligheten ska verka som en svaghet, de är starka och uppmärksamma som mödrar; syster-män, skönhetens och skrattets trädgårdsmästare. Har ni märkt att män-männen inte kan skratta?
Jag ska nämna några av mina närmaste som har hjärtats godhet, skrattet och tårarna gemensamt. Till att börja med min far, som utöver läkare för sjuka, fattiga, övergivna hundar eller fruktträd, också var en stork. Min son-matematiker är lite bland stjärnorna, lite arkimedisk, han vet att vi är i oavbruten rörelse och att våra ryggkotor skälver. Min vän Jacques Derrida undvek alltid att man-göra, han tog systerrollen, och det var inte lätt. Min vän Adel Abdessemed är en stor konstnär, som vid 45 års ålder ännu ser ut att vara född klockan sju i morse, han är en blandning av lejonunge, vulkan och en ung mor som är förälskad i sina fyra döttrar. I hans sällskap befinner jag mig i en barndom som ger fan i könsskillnader. Alla sanna poeter och konstnärer är utöver-män ympade med kvinnlighet.
Medan jag skriver detta glömmer jag för några ögonblick Trumps framträdande, denna arkaiska arketyp för grottmachon. Jag noterar också att män-män av hans kaliber systematiskt gifter sig med skyltdockor som är (falliska) kvinnoimitationer.
Fransk-algeriska Hélène Cixous är feminist, filosof, litteraturvetare, dramatiker och författare. På svenska är hon aktuell med den feministiska klassikern Medusas skratt.
